En reflektion över två kapitel i boken Sociala? Medier? under kursen Sociala medier och digital kommunikation. De två kapitlen är Om sociala medier i marknadsföringens läroböcker av Eva Gustafsson och Claes Ohlsson och Unga konsumenters motiv till att använda Facebook av Malin Sundström.
Eva Gustafsson och Claes Ohlsson har tittat på hur läroböcker i marknadsföring tar upp sociala medier. Det här kapitlet lämnar mig ganska så kall eftersom jag inte har läst någon marknadsföring och inte är speciellt intresserad av det heller. Gustafsson och Ohlsson kommer i alla fall fram till att sociala medier inte ges det utrymme de borde ha i de populära marknadsföringsläroböckerna.
Jag kan bara konstatera att jag har förvånats över samma sak i de böcker som jag har haft när jag har läst A- och B-kurserna i media och kommunikation. A-kursen läste jag 2008 och B-kursen 2010/2011. Visst är det viktigt att lära sig grundläggande begrepp och teorier, men i just media och kommunikationsämnet tycker man att sociala medier bör komma in i sammanhanget!
Malin Sundström i sin tur har intervjuat ungdomar om deras motiv för att använda Facebook. De två viktigaste skälen är att ”de blir någon via Facebook” och att ”de inte vill missa något”. För att bli någon och skapa en identitet på Facebook är det viktigt för ungdomarna att ha många vänner. Det är även något de skryter om. De som inte vill missa någonting, blir i princip beroende av att läsa och skriva statusuppdateringar och blir stressade av att inte vara inloggade.
Ovanstående motiv fascinerade mig och jag frågade mina egna tonårsflickor om det var viktigt i deras umgängeskrets med många Facebookvänner och om de kände sig stressade av att inte kunna kolla vad som händer hela tiden. Deras svar skiljde sig från svaren i Sundströms undersökning.
Min 18-åring bryr sig inte alls om hur många vänner hennes kamrater har på Facebook. Bland hennes kamrater är det inget som är häftigt eller som man skryter om. Däremot kan hon bli lite stressad ibland över att flödet av status uppdateringar går så snabbt. Hon kände också att hon missade en del om hon inte hade tillfälle att logga in på ett tag. Det visade sig mest röra sig om uppdateringarna på den egenskapade klassidan där hon och hennes klasskamrater delar anteckningar från lektioner, läxor och andra skolarbeten.
Yngsta dottern, som är 15 år, tyckte inte heller att Sundströms svar passade på henne. För henne är Facebook mest något man går in på om man har tråkigt och inte har någonting annat att göra. Det är ingenting som är viktigt och tar stor plats i hennes liv.
Jag har ju inte alls gjort intervjuer på samma sätt som Sundström och mina döttrars svar skiljer sig en del från hennes resultat. Men även för mina barn verkar det viktigaste vara just vad DE får ut av sin närvaro på Facebook.
